Äsch, vad fasen!
Efter den sista graviditeten och amningsperioden åts tydligen min hjärna upp till största del av moset. Efter att ha återfått lite blogg-sug igen har jag läst igenom mina gamla inlägg, men kan för mitt liv inte förstå vart jag fick allt ifrån! Nu får jag ju värsta största prestations-ångesten, och kommer inte på nånting att skriva!
Sedan jag återfick lite blogg-sug har jag gått och funderat och filurat lite på vad jag kan tänkas skriva om och vad mina inlägg ska innehålla. Tyckte då att jag kom på riktiga fyndiga och roliga saker, men likt en guldfisk i skål så är mitt närminne tydligen inte vad det borde vara längre... Tidigare idéer och tankar är alltså *poff* borta.
När jag satt och läste igenom lite av det jag tidigare skrivit kände jag i ögonvrån att jag fick en sneglande blick av Henrik samt ett tyst mumel "hade vi ingen Enter-tangent på vår förra dator eller...". När jag tittade på honom fick jag lite av en är-du-lite-dum-i-huvet-blick, och förstod med ens vad han menade. Till mitt försvar kan jag väl bara säga:
Antagligen var det väl så att jag var totalt jävla skit-uttråkad under den sista tiden av min första mammaledighet, och när jag väl fick utlopp för lite hjärnaktivitet och fantasi så kunde jag inte behärska mig utan skrev hej vilt, utan att tänka på mellanslag och att texten skulle vara i alla fall lite läs-vänlig.
Nu är det dock ordning på torpet! Efter att ha jobbat på en mailsupport i tre år är jag numera närmast en grammatik-Hitler, som får röda utslag på kroppen om jag inte får rätta till ett stavfel eller rätta till en text som ser tjock och tjorvig ut.
SÅ, nu har jag slängt in lite radbrytningar i tidigare inlägg så att de nu förhoppningsvis ska vara lite lättare att läsa...
Nu är det kram å go'natt. Imorgon bitti klockan 07.00 har jag och ungarna en dejt med den där jävla cykelkärran igen!
Sedan jag återfick lite blogg-sug har jag gått och funderat och filurat lite på vad jag kan tänkas skriva om och vad mina inlägg ska innehålla. Tyckte då att jag kom på riktiga fyndiga och roliga saker, men likt en guldfisk i skål så är mitt närminne tydligen inte vad det borde vara längre... Tidigare idéer och tankar är alltså *poff* borta.
När jag satt och läste igenom lite av det jag tidigare skrivit kände jag i ögonvrån att jag fick en sneglande blick av Henrik samt ett tyst mumel "hade vi ingen Enter-tangent på vår förra dator eller...". När jag tittade på honom fick jag lite av en är-du-lite-dum-i-huvet-blick, och förstod med ens vad han menade. Till mitt försvar kan jag väl bara säga:
Antagligen var det väl så att jag var totalt jävla skit-uttråkad under den sista tiden av min första mammaledighet, och när jag väl fick utlopp för lite hjärnaktivitet och fantasi så kunde jag inte behärska mig utan skrev hej vilt, utan att tänka på mellanslag och att texten skulle vara i alla fall lite läs-vänlig.
Nu är det dock ordning på torpet! Efter att ha jobbat på en mailsupport i tre år är jag numera närmast en grammatik-Hitler, som får röda utslag på kroppen om jag inte får rätta till ett stavfel eller rätta till en text som ser tjock och tjorvig ut.
SÅ, nu har jag slängt in lite radbrytningar i tidigare inlägg så att de nu förhoppningsvis ska vara lite lättare att läsa...
Nu är det kram å go'natt. Imorgon bitti klockan 07.00 har jag och ungarna en dejt med den där jävla cykelkärran igen!
Kommentarer
Trackback