Tekniknisse
Jag är en så kallad Tn (Tekniknisse). Jag har alltid varit det, men nu är jag det ganska så mycket mer eftersom jag utbildade mig till Mediedesigner. Fast det finns de som är Tn massor, jättemycket, och betydligt mycket mer än vad jag är!
Hur som helst, eftersom jag i vissa sammanhang klassas som en Tn, så anser jag att jag hänger med ganska mycket i teknikens utveckling. Alla nya grejer som ploppar upp hela tiden, och som med tidens gång förr eller senare blir oumbärliga att leva utan, försöker jag ha koll på. Nu förskönar jag kanske lite...Men om jag säger så här då: jag kan mer än en vanlig Svensson, men inte lika mycket som dom riktiga Tn:en. Inom vissa områden har jag mer koll, och inom andra har jag mindre. Jag kan mer än vad min sambo kan! hehe..
Men om man går en generation bakåt i tiden så har inte dom riktigt lika mycket koll. Min mamma och pappa till exempel vägrar betala räkningar över Internet. Det spelar ingen roll hur mycket (straff)avgifter banken tar ut för att de ska få en inbetalningsbokshäfte med papper i, de vägrar gå med i trenden att använda Internetbanken. " det är inte säkert sörru ".
Pappa kan ringa på sin mobiltelefon, och läsa sms (om han av misstag råkar trycka på rätt knapp), men han kan inte skriva sms. Tycker att det är onödigt. "man hinner säga jättemycket saker på den tiden man får för 2 kronor, som ett sms kostar". Okej, det kanske är sant.
Om man går ytterligare en generation bakåt i tiden så har dom...ännu lite mindre koll. Min morfar är en sådan. Problemet med honom är att han inte riktigt vill erkänna det själv. Han vill kunna, tror att han kan efter ett tag, men det blir bara...fel. Jag har försökt förklara för honom vad Internet är. Men det är inte det lättaste att förklara det för någon som aldrig ägt en dator, och som gick i pension när de elektriska skrivmaskinerna gjorde entré. (inte riktigt kanske, men nästan)
När mormor och morfar skulle flytta senast skulle han anmäla adressändring. Telefonsvararen (vad annars) som mötte honom i andra änden av telefonen sa att adressändring görs enklast över Internet. Morfar frågade då mig om jag kunde hjälpa honom med att göra en adressändring över det där Internet. Klart jag kan, sa jag. Vad kostar det? undrar han. Nej, det kostar inget - jag har bredband, sa jag. Bredband? Ja, det funkar som modem, fast är mycket bättre. Modem? Ja, datorn funkar som en telefon ungefär... SUCK! Det är nästan att man får dåligt samvete. Men hur lätt är det för dem egentligen att hänga med i allt som händer! Radion uppfanns, bilen uppfanns, tv:n uppfanns och PANG så har telefonerna blivit pyttesmå och trådlösa, tv:n har blivit platt, bilarna har mer hästkrafter än vad en häst har, man kan styra världen genom att trycka på knappar på ett tangentbord och så vidare. Jag fasar för vad det kommer vara som mina barnbarn kommer sitta och försöka förklara för mig i framtiden! Jag som anser mig vara en hyfsad Tn nu, kommer inte vara värd nånting när jag är 70...
Måste bara ta ytterligare ett roligt exempel på att den lite äldre generationen inte hänger med tekniken riktigt: Min kompis ringde till sin pappa och frågade efter ett telefonnummer som hon behövde, som hon visste att han hade. Hon sa till honom att han kunde sms:a det till henne när han hade letat fram det, eftersom hon visste att han hade i alla fall lite koll på hur man skriver och skickar sms. Hon väntade och efter ett tag fick hon ett sms:
noll ett nio åtta ett åtta två ett nio
Hur som helst, eftersom jag i vissa sammanhang klassas som en Tn, så anser jag att jag hänger med ganska mycket i teknikens utveckling. Alla nya grejer som ploppar upp hela tiden, och som med tidens gång förr eller senare blir oumbärliga att leva utan, försöker jag ha koll på. Nu förskönar jag kanske lite...Men om jag säger så här då: jag kan mer än en vanlig Svensson, men inte lika mycket som dom riktiga Tn:en. Inom vissa områden har jag mer koll, och inom andra har jag mindre. Jag kan mer än vad min sambo kan! hehe..
Men om man går en generation bakåt i tiden så har inte dom riktigt lika mycket koll. Min mamma och pappa till exempel vägrar betala räkningar över Internet. Det spelar ingen roll hur mycket (straff)avgifter banken tar ut för att de ska få en inbetalningsbokshäfte med papper i, de vägrar gå med i trenden att använda Internetbanken. " det är inte säkert sörru ".
Pappa kan ringa på sin mobiltelefon, och läsa sms (om han av misstag råkar trycka på rätt knapp), men han kan inte skriva sms. Tycker att det är onödigt. "man hinner säga jättemycket saker på den tiden man får för 2 kronor, som ett sms kostar". Okej, det kanske är sant.
Om man går ytterligare en generation bakåt i tiden så har dom...ännu lite mindre koll. Min morfar är en sådan. Problemet med honom är att han inte riktigt vill erkänna det själv. Han vill kunna, tror att han kan efter ett tag, men det blir bara...fel. Jag har försökt förklara för honom vad Internet är. Men det är inte det lättaste att förklara det för någon som aldrig ägt en dator, och som gick i pension när de elektriska skrivmaskinerna gjorde entré. (inte riktigt kanske, men nästan)
När mormor och morfar skulle flytta senast skulle han anmäla adressändring. Telefonsvararen (vad annars) som mötte honom i andra änden av telefonen sa att adressändring görs enklast över Internet. Morfar frågade då mig om jag kunde hjälpa honom med att göra en adressändring över det där Internet. Klart jag kan, sa jag. Vad kostar det? undrar han. Nej, det kostar inget - jag har bredband, sa jag. Bredband? Ja, det funkar som modem, fast är mycket bättre. Modem? Ja, datorn funkar som en telefon ungefär... SUCK! Det är nästan att man får dåligt samvete. Men hur lätt är det för dem egentligen att hänga med i allt som händer! Radion uppfanns, bilen uppfanns, tv:n uppfanns och PANG så har telefonerna blivit pyttesmå och trådlösa, tv:n har blivit platt, bilarna har mer hästkrafter än vad en häst har, man kan styra världen genom att trycka på knappar på ett tangentbord och så vidare. Jag fasar för vad det kommer vara som mina barnbarn kommer sitta och försöka förklara för mig i framtiden! Jag som anser mig vara en hyfsad Tn nu, kommer inte vara värd nånting när jag är 70...
Måste bara ta ytterligare ett roligt exempel på att den lite äldre generationen inte hänger med tekniken riktigt: Min kompis ringde till sin pappa och frågade efter ett telefonnummer som hon behövde, som hon visste att han hade. Hon sa till honom att han kunde sms:a det till henne när han hade letat fram det, eftersom hon visste att han hade i alla fall lite koll på hur man skriver och skickar sms. Hon väntade och efter ett tag fick hon ett sms:
noll ett nio åtta ett åtta två ett nio
Kommentarer
Trackback